Fake and smile like you won 10 million
Vi alla har väll nått en gräns nångång, eller flera gånger.
Kan börja med påpeka att jag själv måste tänka på att må bra själv innan jag ens sätter mål, eller drömmer om något..
Jag är så otroligt trött på att behöva offra mig själv, att jag ska behöva fundera på om jag räcker till hela tiden för ingenting.
Tror många ser mitt liv som jävla enkelt, bekymmerlöst och att jag bara svävar på rosa glittriga moln osv. Finns nog ingen som känner mig på riktigt..
Varje dag får jag gå med osäkra steg om jag är tillräckligt bra eller inte.
Kan jag stå såhär eller gör vinkeln att jag ser tjock ut?
- tycker han jag är ful i verkligheten?
- Tänker han nått konstigt om mig?
Asså dom här tankarna går i mitt huvud hele tiden? och dom sätter stopp för mig, JAG sätter käppar i mitt egna hjul och det är endast JAG som kan få det att snurra som vanlig igen.
Detta handlar inte om hur synd det är om mig, och att alla andra har det så perfekt. Snara tvärtom, jag oroar mig bara förmycket, det är inget fel på mig egentligen utan det är bara jag som är OSÄKER. Jag har varit det så länge jag kan minnas, osäker och rädd för vad folk ska tycka om mig. Vissa dagar mår jag riktigt dåligt, NU talar jag ut för MIG SJÄLV.. jag berättar nu om känslan att inte räcka till och tvångstankarna att sluta äta och ni har INGEN RÄTT att påpeka att inte ska få tänka så. För att man har rätt att må dåligt, men jag vet att när det går över en gräns är det bra om någon säger till.
Jag skriver detta inlägget för att jag vet att jag inte är ensam, skriver DETTA för att jag vet att folk mår sämre över mer anledningar.
Skriver detta för att jag vill hjälpa andra men samtidigt hjälpa mig själv och bara få skriva av mig och låta all den är pressen rinna ut i fingrarna.. ut på min blogg.
Nu startar vi denna resan.
Hej!
... ojojoj känns som om det var år sedan jag skrev här.. Tänk va tiden flyger iväg.
SÅHÄR mycket har hänt sedan jag bloggade sist.. känns konstigt att jag inte visat ett pis av mig här för er.
Jag tänker börja blogga igen, Nu vill jag försöka, få tag i en design är PRIO 1 ! Så får vi se hur långt vi kan gå. Det är väldigt mycket i skolan nu.. Otroligt mycket. Men tänker inte det stoppa mig, För ska satsa på skolan, Sköta allt. Hänga med från lektionerna så jag inte behöver ta med det hemma..
Ingen ide att jag berättar något NU om vad som hänt eller ska hända i mitt liv efter jag slutade blogga, Vi tar det sakta och allt kommer ni få veta.
Vi hörs strax! Nu åker jag upp till stallet! wihoo.
